För att bibehållet det offentliga åtagandet under 2016−2019 behöver skatterna höjas med cirka 100 miljarder kronor. Eller utgifterna sänkas. Det skriver Konjunkturinstitutet (KI) i en rapport som publiceras idag.
Enligt KI har de senaste årens finanspolitiska stimulanser, i huvudsak skattesänkningar, bidragit till att hålla uppe resursutnyttjandet. I takt med att konjunkturläget stärks är det naturligt att stimulanserna successivt dras tillbaka och att finanspolitiken kompenserar för de underskott som uppkommit. Med regeringens princip att finansiera reformer krona för krona kommer underskotten bestå fram till 2018. Därmed är budgetutrymmet obefintligt, även vid en eventuell övergång till ett balansmål för de offentliga finanserna. För ett bibehållet offentligt åtagande under 2016−2019 behöver skatterna höjas med ca 100 miljarder kronor.
Institutet räknar med en tillväxt på cirka tre procent både i år och nästa år. BNP-tillväxten drivs av exporttillväxt och hushållens ökade konsumtion. Utvecklingen backas upp av den investeringsledda konjunkturåterhämtningen i OECD-länderna och den svaga kronkursen. Men för att få budgetbalans krävs enligt KI finanspolitiska åtstramningar när konjunkturen stärks.
Sysselsättningsutveckling som under sommaren varit svag, visar nu tecken – antalet lediga jobb och företagens anställningsplaner – på att stiga snabbare under resten av året. Samtidigt som sysselsättningen ökar stabilt, ökar även arbetskraften påtagligt på grund av stor invandring. Nyanlända har dock en svag ställning på arbetsmarknaden och svårare att matchas till de lediga jobb som finns. Det är en av orsakerna till att arbetslösheten minskar långsamt och beräknas vara cirka 7 procent 2017, skriver KI.
Det senaste årets försvagning av kronan är en av anledningarna till att inflationen har bottnat och nu är på väg upp. Konjunkturinstitutet bedömer dock att inflationen stiger långsammare än i Riksbankens prognos. Riksbanken väntas därför sänka reporäntan ytterligare; till -0,45 procent, i december för att få upp inflationen och inflationsförväntningarna snabbare. Därefter bedöms reporäntan ligga kvar på denna nivå till slutet av 2016 då en serie av räntehöjningar påbörjas.
