Svensk invandringspolitik är ett gigantiskt haveri. Migrationsverkets generaldirektör, Anders Danielsson, har nu hissat nödflagg. Endast i år räknar myndigheten med att det kommer 12 000 s.k. ensamkommande barn till Sverige. Myndigheten indikerar att kostnaden endast för ensamkommande 2019 kan komma att uppgå till 15 miljarder, en ökning med 10 miljarder eller en fyrdubbling sedan 2014! För att få perspektiv på dessa siffror motsvarar den förväntade kostnadsökningen vad svenskt försvar får i anslagshöjning under femårsperioden 2016-2020. Den befarade kostnadsökningen per år är således högre än försvarets anslagsökning per år!

Tydligen kostar de ”ensamkommande barnen” ungefär SEK 1 900 per dygn eller vad ett bra hotell med helpension kostar. Kostnaden varar med automatik till ”barnet” är 21 år! Till dessa kostnader tillkommer ju andra kostnader i form av utnyttjandet av samhällets tjänster i form av skola, sjukvård, socialtjänst, åldringsvård, diverse bidrag mm. Det har nämnts att den genomsnittliga tiden att få en nyinvandrad person i arbete är sju år! Det tar således lång tid innan vederbörande kan lämna ett eget bidrag till landets ekonomi. Till de ”ensamkommande barnen” kommer den övriga invandringen. Vi talar alltså om sanslösa belopp som är på god väg att knäcka svensk ekonomi och det vi kallar välfärdssystemet.

Migrationsverkets generaldirektör och migrationsminister Morgan Johansson förefaller att ta det hela med ro och där man förordar fortsatta samtal med kommunerna och andra institutioner. Man anser att vi som stat gjort åtaganden som vi måste fullfölja. Svenska folket skulle nog gärna vilja veta exakt vilka dessa åtaganden är och som andra länder, som tar emot betydligt färre invandrare, uppenbarligen undvikit att ingå? Sannolikt är det en ren lögn i avsaknad av politisk handlingskraft.

I sinom tid kommer ett stort ”blame game” att bryta ut, det vill säga vilka som har ansvaret för att ha borrat hål i den svenska skutan så att den gått i kvav. Är det vänstern (S, Mp & V)? Är det alliansen (M, C, Fp & Kd) eller kommunerna eller rentav Migrationsverket? Regeringen tillät ju uppseendeväckande nog att chefen för Migrationsverket på eget bevåg beslöt att alla invandrare från Syrien skulle få permanenta uppehållstillstånd. Sanningen är att det är alla dessas ansvar tillsammans med en stor del av pressen och public service. Att alla är ansvariga betyder tyvärr att ingen tar på sig ansvar när ”the shit hit the fan”.

Samtidigt som dessa hårresande siffror kommer från Migrationsverket blir Sverigedemokraterna det största svenska politiska partiet i Yougovs opinionsmätning med 25,2 procent av folket bakom sig. Det politiska och mediala etablissemanget gnisslar tänder och tänker naturligtvis; ”Skall de jävlarna få rätt till slut”! De s.k. experterna säger nu att de inte alls är förvånade och att allt handlar om missnöje. Jimmie Åkesson och hans parti hånades när de sa att partiet skulle komma in i riksdagen. De hånades när ambitionen var att bli det tredje största partiet. Och de hånade Åkesson när han nyligen framförde att målet var att bli det största partiet och han beskylldes för att ha fått hybris.

Det finns knappast något skönare än när en ”underdog” mot alla odds vinner. Under en följd av år har SD och deras företrädare ansatts och smutskastats av ett tätt sammanslutet etablissemang av politiker, mediafolk, public service, experter m.fl. Man har stått emot utan att tappa vare sig modet eller koncepterna. Man har ensamma hållit fast i sin kritik mot den svenska invandringspolitiken och parallellt utvecklat andra politiska sakområden. Det som göms i snö kommer fram i tö heter det. Vad vi har att vänta är dock inte en härlig vårdag med takdropp och snödroppar på marken utan snarare ett helvete. Det finns även ett uttryck som säger; ”Ingen armé i världen kan stoppa den idé vars tid har kommit”. SD bör därför fortsätta att nogsamt mejsla ut sin politik inom alla de viktiga sakområdena.

Ett varningens ord dock. Det kan paradoxalt nog vara svårare att hantera en formidabel framgång än en katastrof. Hittills har SD lyckats mycket väl och jag hoppas att man fortsätter på den inslagna vägen, det vill säga anammar Churchills tes; ”Visa storsinthet som segrare”! Inte så lätt som det låter och något som endast rejäla statsmän mäktar med.

Olof Hedengren