Danmark ska bara ta emot de kvotflyktingar som har störst chanser att integreras. Allt annat vore helidiotiskt säger integrationsminister Inger Støjberg – som möts av skarp kritik.

Samtiden har i flera artiklar tidigare berättat om det skärpningar i flykting- och asylpolitiken som de danska regeringarna – både den förra S-ledda koalitionen och Lars Løkke Rasmussens nuvarande borgerliga minoritetsministär – redan har genomfört eller avser att genomföra. Bland annat handlar det om radikalt minskade bidrag till asylsökande, något som har fördömts från flera håll, bland annat av FN:s flyktingkommissariat, UNHCR.

Integrationsminister Inger Støjbergs planer på att, genom annonser i utländsk press, dessutom upplysa om de försämrade ekonomiska villkoren, har också mötts av skarp kritik från olika håll, men det hindrar henne inte från att ännu en gång sticka ut hakan. Nu gäller det de cirka 500 kvotflyktingar som Danmark efter avtal med UNHCR varje år tar emot. Också den kategorin ska det i framtiden ställas krav på, menar ministern, som anser att förmågan till integrering i samhället ska vara det avgörande för tillträde till Danmark.

− Det ska i högre grad läggas vikt på förmågan att lära språket, ta en utbildning och få ett jobb, säger Inger Støjberg bland annat till Jyllands-Posten.
Att inte ta emot de flyktingar som har de bästa chanserna till att anpassa sig till Danmark vore helgalet, menar hon, och tillägger att man bara gör människor en björntjänst om man skickar dem till ett land där de inte kan acklimatisera sig. Då är det bättre att de kommer till ett annat land där förutsättningarna för att de ska kunna anpassa sig är goda, resonerar hon.
− Det är naturligtvis också bra för Danmark om de kvotflyktingar vi får hit också kan bidra, säger hon vidare till tidningen.

Inger Støjbergs nya tankar får givetvis inte stå oemotsagda och från danskt vänsterhåll höjs kritiska röster.
Enligt Zenia Stampe, Radikale Venstre, är ministerns utspel ”absurt” och Enhedslistens Johanne Schmidt-Nielsen anser att Støjberg här är ute och reser. Att prioritera den som eventuellt kan tillföra mest framför den som har störst skyddsbehov strider helt mot själva tanken på systemet med kvotflyktingar, hävdar hon.

Dansk Flygtningehjælp, som är en privat humanitär organisation med snart 60 år på nacken och som på sin hemsida presenterar sig som ”Danmarks största NGO”, höjer ett varnande finger och uppmanar till flexibilitet så att kvotflyktingar med ”uppenbara behov också i fortsättningen kan få skydd”.
− Det är fint att vilja ge dem som kommer hit en bra tillvaro. Men principiellt är det betänkligt att man risker att i lägren lämna en restgrupp som ingen vill beskydda, säger organisationens generalsekreterare Andreas Kamm till tidningen.

I juni berättade Samtiden att norska Säpo − Politiets sikkerhetstjeneste, PST – hade avslöjat att tiotalet personer, som just av UNHCR hade klassat som kvotflyktingar och som var på väg till Norge, i själva verket var krigare, utsedda av Islamiska staten och den till al-Qaida kopplade Nusrafronten.
För närvarande är det ungefär 27 länder som varje år tar emot kvotflyktingar och enligt Migrationsverket – som för detta ändamål får pengar av regeringen/riksdagen – kommer till Sverige mellan 1 700 och 1 900 kvotflyktingar årligen. Vilka grupper och nationaliteter samt i vilka länder flyktingarna ska tas ut, bestäms i samarbete med UNHCR.