Det var ett brett och mycket bra tal, fyllt av självförtroende som Jimmie Åkesson levererade på hemmaplan i Sölvesborg under lördagen. Till skillnad från talet i Almedalen tidigare i sommar, då Åkesson ägnade mycket tid åt specifika politiska förslag, tog han sig i gårdagens tal istället tid att kommentera den politiska scenförändring som pågår i Sverige.
Att Åkesson på senare tid blivit tuffare har varit tydligt allt sedan återkomsten från sjukskrivningen. Gårdagens tal var en fortsättning i samma riktning. Till största del bestod det av ett efterlängtat frontalangrepp på den elit som (van)styr Sverige. Den försiktiga, nästan urskuldande, stilen som kännetecknat honom tidigare är borta. Åkesson och SD har slutat att be om ursäkt för att de vill rädda Sverige. Istället riktar man blicken mot, och utkräver ansvar av, sjupartikartellens ledande företrädare. De politiker och partier som ligger bakom Sveriges nuvarande problem.
Tidigare har SD för det mesta valt att spela med i de andra partierna och det mediala aktörernas charader. Man har förvisso pekat på det ohållbara i deras politik och försökt blottlägga deras hyckleri, men man har inte agerat så som en utmanare. Inte förrän nu.
Två delar i Åkessons tal visar tydligt på att partiet har uppgraderat sin strategi. För det första valde Åkesson att lyfta fram några av sommarens politiska förslag från de övriga partierna. Förslagen är helt autentiska men rev ner skrattsalvor från publiken eftersom de är så löjliga och verklighetsfrånvända. Åkesson agerade pojken som påpekar att kejsaren är naken. Och folket skrattade. Det är helt rätt att förlöjliga etablissemangets löjliga förslag. Masken på dem slits av och människor inser att politiker som vill skicka tiggande romer på ”sexkurser” och ge dem ersättning för förlorad ”arbetsinkomst” för besväret inte går att ta på allvar.
För det andra tydliggjorde Åkesson sina ambitioner när det kommer till integrationen. Han vill vare sig integreras i det ”nya Sverige” eller i det nu styrande etablissemanget. Det senare har annars framstått som en oundviklig konsekvens av att partiet fått ta del av samma plattformar som de övriga partierna. Men igår var Åkesson tydlig. Vare sig han eller SD tänker bli en del av gänget som styr. Man ska ersätta det gänget istället.
Båda dessa delar visar att SD har mognat och på allvar tänker utmana de övriga partierna. Inte bara med ett par justeringar på deras havererade samhällsbygge utan med en helt egen – och betydligt korrektare – beskrivning av vad Sverige är för land idag och hur det bör bli i framtiden.