Under veckan som gick kom den första opinionsundersökningen, utförd av Sentio, som indikerade att SD har erövrat platsen som Sveriges andra största parti. En enskild opinionsundersökning ska alltid tolkas med försiktighet, men trenden är glasklar. SD håller på att gå om moderaterna.
Moderaternas partistrateger är nu inga dumhuvuden (ja, eller?), de ser vad som händer och de vet varför. De har också av allt att döma en plan. Man ska skärpa migrationspolitiken och ta tillbaka sina till SD förlorade väljare, eller åtminstone stoppa blödningen.
I maj dök det från Moderaternas sida upp en handlingsplan för förnyad integrations- och migrationspolitik, stelt presenterad på en presskonferens. Läser man förslagen i detalj ser man att de mycket riktigt drar i restriktiv riktning, men tillåt mig citera från inledningen till detta förslag på deras egen hemsida:
”Förslagen syftar till att skapa snabbare vägar till jobb, öka ansvaret för flyktingmottagande inom EU, värna asylrätten med stärkta incitament till integration, förbättra asylmottagandet och ge kommunerna bättre förutsättningar när det gäller framförallt bostäder och skola.”
Ja ni ser själva. Man vågar inte ens säga högt att kejsaren är naken, att Sveriges migrationspolitik är på tok för släpphänt, även om man kan uttolka försiktiga antydningar om detta längre ned i dokumentet. Men hur jäsiken ska väljarna uppfatta det restriktiva budskapet om det framförs så tvehågset, otydligt och obeslutsamt? Moderaterna är därmed en högst beskedlig utmanare till SD om väljarstödet från den migrationskritiska opinionen.
Jag påminner om att sex av tio svenskar enligt SCB är kritiska till den liberala migrationspolitiken, fyra av tio är mycket kritiska. Denna opinion låter sig inte blidkas av förslag som ”snabbare väg till jobb”, det har man hört förr med känt resultat. Att säga att man ska förbättra integrationen inger inte förtroende, i synnerhet inte när det kommer från ett parti som just har innehaft regeringsansvaret under åtta år.
Därmed tror jag mig ana att Moderaternas plan ur ett kommunikativt perspektiv inte kommer att fungera. Förslagen är för övrigt långtifrån tillräckliga även om de skulle genomföras, vilket den migrationskritiska opinionen har skäl att betvivla. Till på köpet är Moderaterna inte ens inbördes överens. Ett arv efter Fredrik Reinfeldt är nämligen att man har upphöjt individer som på allvar förefaller gilla hans floskler om ”öppna era hjärtan” till inflytelserika positioner.
Dessa individer motsätter sig varje skärpning av migrationspolitiken och kommer att bli en jäkla barlast att ha med sig nu när politiken ska reformeras. Vare sig det beror på någon besynnerlig övertygelse eller något mindre besynnerlig opportunism är det lite kusligt att höra deras tungotalande, retoriken påminner inte så lite om Miljöpartiet.
När detta är sagt vill jag gärna säga att det fortfarande finns kvar ett ansenligt antal både kompetenta och förnuftiga människor hos Moderaterna. Problemet är att Reinfeldt har handskats oerhört ansvarslöst med detta humankapital. Många förnuftiga moderater har antingen legat lågt och stannat i karriären eller sett sig tvingade att ge läpparnas bekännelse åt konstig politik i sådan omfattning att de knappt själva vet vad de egentligen tycker nuförtiden.
Moderaterna skördar nu draksådden efter en ledare, Fredrik Reinfeldt, som inte bara har saboterat för Sverige utan också för sitt eget parti. Att Decemberöverenskommelsen, som bär hans signum, unisont hyllas av varenda vänsterintellektuell borde få en och annan att tänka till. Det kan inte vara helt lätt för Moderaterna att nu göra helt om, men för deras egen skull och inte minst för Sverige är det hög tid.
En intressant omständighet är att det just för SD, däremot, egentligen inte är någon större brådska. Ser man isolerat till SD:s väljarstöd är det få saker som är så välgörande som att Moderaterna inte förmår reformera sig på ett tydligt sätt. För samhällets framtid, emellertid, är situationen förstås en annan. Alla ansvarskännande människor bör just nu känna oro inför den låsning som genomsyrar svensk politik.
Ett tips därför till Moderaterna. Håll igen på intellektuellt ohederlig kritik gentemot SD:s politik. Förutom att många av era kvarvarande väljare inte gillar det kommer ni i en inte avlägsen framtid tvingas att ta efter väsentliga delar av denna politik, alternativt fördjupa ert samarbete med det rödgröna blocket. Make my day och välj det senare – så får vi se vad era väljare tycker om det …
Tomas Brandberg