Ett extra möte med kommunstyrelsen med fokus på det eskalerande våldet i Malmö behövs inte − det räcker med att arbetsutskottets tre ledamöter har fått information. Det anser kommunstyrelsens ordförande, Katrin Stjernfeldt-Jammeh, S, som nobbar SD:s begäran.

Juni blev en svart månad för Malmö med en kriminalitet som tycktes fira den ena triumfen efter den andra. Det var skottlossningar med massarresteringar som följd, handgranater som placerades ut i bostadsområden men som av lyckliga slumpar aldrig åstadkom avsedd verkan, knivskärningar och gängbråk.

Ett med vissa intervaller upptrappat våld är inget nytt i rikets tredje stad – men nu är det hög tid att sätta ner foten och ta problemen på allvar, menar Magnus Olsson, sverigedemokrat och kommunalråd.
För att få veta vilka planer Malmö stad har och vad polisen gör begärde han, med stöd av kommunallagen, ett extrainsatt kommunstyrelsemöte.
− För att ett sådant ska kunna komma till stånd finns två möjligheter; antingen att minst en tredjedel av ledamöterna i kommunstyrelsen instämmer eller att ordföranden säger ja med motiveringen att frågan är så relevant och viktig, säger han.

Men Katrin Stjernfeldt-Jammeh, som för närvarande befinner sig i Almedalen, meddelande honom i ett mejl att ett sådant extramöte inte alls är nödvändigt. Polisen har nämligen redan informerat arbetsutskottet – som består av tre ledamöter; två socialdemokrater och en moderat. Att involvera resten av ledamöterna – 13 ordinarie och lika många ersättare – anses uppenbarligen därmed inte behövas.

Bara storleken på presidiet, arbetsutskottet, tycker Magnus Olsson är märklig.
− Med tanke på kommunstyrelsens storlek, borde det bestå av fem ordinarie och lika många ersättare, säger han.
− Men då hade också SD kommit med – och det vore ju alldeles förskräckligt, tillägger han ironiskt.

Han visste mer eller mindre från början att utsikterna för att hans begäran om ett extramöte skulle beviljas var minimala. Men det är, menar han, ändå viktigt för SD:s alla sympatisörer– det var 25 000 Malmöbor eller 13,1 procent som röstade på SD i valet i september – att få veta vilka frågor partiet för fram och vill arbeta för.
− Så att vi blir uppmärksammade i media är förstås positivt för oss. Men för Malmö är det katastrofalt, säger han.

En sida av saken är att Malmö stads styvmoderliga behandling av SD, tredje största parti, fortsätter, vilket bland annat tar sig i uttryck av att – som Magnus Olsson uttrycker det – ”ingen vill ta debatterna med oss i fullmäktige”.
− Det andra problemet är att här råder en tystnadens kultur. Min personliga uppfattning är att man, med hjälp av 100-talet kommunikatörer, gör allt för att skönmåla och, enligt en socialdemokratisk agenda, försöker sopa problemen under mattan, fortsätter han.

Och problem med våld och kriminalitet lider Malmö ingen brist på. Men enligt kommunalrådet Olsson är det bara när situationen blir tillräckligt akut som något görs.
− Men då handlar det bara om ett duttande – om punktinsatser. Man drar igång ett projekt som kanske får leva i ett år, och sedan tar pengarna slut. Och så blir det ett nytt projekt, men det finns ingen kontinuitet, man tar inga helhetsgrepp. Dessutom är ju Malmös ekonomi så dålig, samtidigt som problemen är så omfattande, säger han.

För honom och partiet är det A och O att Malmöborna ska kunna känna sig trygga i sin stad, men – säger han – SD var enda parti som i sin budget hade satsningar på trygghet och förebyggande åtgärder.
Hur menar han då att Malmö ska bli en lugnare, och mindre våldsam stad där kriminella ges allt mindre rörelsefrihet?
− Ja, när det gäller polis och åklagarmyndigheter är det inget som kommunen råder över utan det är frågor för regeringen som SD också driver i riksdagen, säger han.

Men på det kommunala planet finns det, enligt Magnus Olsson, en hel del att göra för att på ett tidigt stadium släcka småeldarna innan de utvecklas till stora och svårkontrollerade bränder.
Ingredienser i det receptet är mer personal – alltså inte bara lärare – i skolan, där det också ska införas nolltolerans mot exempelvis hot och antisemitiska tendenser, de senare ett stort problem i Malmö.
− Från lärare har vi fått höra att elever springer runt med mobiltelefoner och visar filmer på halshuggningar utförda av Islamiska staten. Sådant ska sättas stopp för omedelbart, säger Magnus Olsson.

SD vill också ha en kartläggning av ungdomar i Malmö för att se vilket fotfäste extremistiska rörelser har – och då inte bara islamistiska utan även nazistiska och kommunistiska; alla rörelser som befinner sig i ytterkanterna.
− Vi kräver helt enkelt krafttag mot våldet – på alla plan, säger Magnus Olsson som hittills inte har lyckats få kommunledningens gehör för en sådan politik.

Magnus Olsson, SD-kommunalråd i Malmö, fick nej på sin begäran om ett extrainsatt kommunstyrelsemöte.