Många förslag har lyfts fram i den svenska skoldebatten. Man vill höja lärarnas status och löner och professionalisera läraryrket. Det är mycket man inte är överens om men det alla är överens om verkar vara att lärarna är viktiga. Men trots att lärarna är så viktiga i skolans värld så verkar ingen bry sig om lärarnas säkerhet och trygghet.
Skolan är en otrygg värld för lärarna. Den fackliga tidskriften Skolvärlden har gjort en undersökning bland medlemmarna i Lärarnas
Riksförbund som visar att fyra av tio lärare har blivit hotade med anmälan av föräldrar eller elever. Att lärare blir hotade har sina konsekvenser i skolans verksamhet. En av fyra lärare undviker att lägga sig i laddade situationer på skolan på grund av att de är rädda för att bli anmälda.
Anledningen till att lärarna är så rädda för att bli anmälda är för att skolan idag är en marknad där skolor konkurrerar med varandra. En lärare som blir anmäld av elever eller föräldrar är inte bra för skolans konkurrenskraft. Resultatet blir att det har blivit vanligare att skolledningar gör sig av med lärare som har fått klagomål. Kunden har ju alltid rätt och i skolans värld är kunderna eleverna och deras föräldrar.
Från 2012 till 2014 har anmälningar av lärare till skolinspektionen ökat med ca 1000 procent. Under samma period har antalet anmälningar om våld i skolan, som Arbetsmiljöverket ser som allvarligt, ökat med nästan 40 procent. Enligt Lärarnas Riksförbund har var fjärde lärare själv blivit utsatt för hot, våld, trakasserier eller kränkningar på jobbet.
Denna hotfulla arbetsmiljö som många lärare får möta varje dag drabbar lärarkåren. Enligt siffror som Försäkringskassan och Lärarförbundet tagit fram så har sjukskrivningarna bland lärare under en femårsperiod ökat med 87 procent bland gymnasielärare och med 57 procent bland grundskolelärare.
Den svenska skollagen skyddar inte lärarna. Kapitel 6 i skollagen som handlar om ”Åtgärder mot kränkande behandling” börjar med orden:
”Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever.”
I kapitel 6 i skollagen, paragraf 8, kan man läsa:
”Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever.”
Trots att lärarna är så viktiga så finns det ingenting i skollagen som skyddar lärarna från att utsättas för kränkningar. När lärare utsätts för kränkningar så måste dessa lärare gå igenom rättsliga processer och det är inte alltid självklart att rektorn eller huvudmannen ställer sig bakom läraren när denne har blivit utsatt för kränkningar. Polisanmälningar och rättsliga processer kan ju drabba den enskilda skolans rykte i den ständiga konkurrensen mellan de olika skolorna. En rektor som tänker på sin egen karriär skulle nog göra sig av med läraren som polisanmäler eftersom polisanmälningar skrämmer bort föräldrar.
Det är bra att man höjer lönerna för lärarna och det är bra att man försöker höja läraryrkets status genom lärarlegitimationer. Men hur mycket man än höjer lönerna så vill ingen jobba på en arbetsplats där så många tvingas sjukskriva sig på grund av stress och psykiska diagnoser. Även om man får en lärarlegitimation så kommer läraryrkets status vara låg eftersom läraren är en ständig slagpåse för elever och föräldrar. Först och främst så måste lärarna få känna sig trygga på sin arbetsplats. Att inte kränkas på arbetsplatsen är en grundläggande förutsättning innan man börjar att prata om lönenivån och statusen på yrket. Lärarnas trygghet måste prioriteras. Hur ska lärare kunna lära ut någonting om de känner sig otrygga?
Hur man skapar en sådan trygghet för lärarna är någonting som våra politiker måste diskutera mer. Statistik från SCB visar att det kommer saknas 65 000 lärare år 2025. Läraryrket måste bli ett yrke som fler kompetenta människor vill söka sig till. Men ingen är intresserad av att hamna i den utsatta situation som lärarna befinner sig i idag. Det finns ingen enkel lösning på hur man skapar mer säkerhet och trygghet för lärarna i Sverige. Men man kan börja med att ändra skollagen och skapa en skyldighet för huvudmannen att garantera trygghet och säkerhet för lärarna precis som huvudmannen är ansvarig för att motverka kränkande behandling av elever.
Läraren ska inte någonsin behöva stå ensam om han/hon blir kränkt. Utan det blir en del av skolans verksamhet att se till att lärare alltid känner sig trygga så att de kan undervisa utan att vara rädda. En sådan ändring i skollagen skickar en signal att kränkningar av lärare är lika oacceptabelt som kränkningar av elever.
Nima Gholam Ali Pour