Enligt eurostats senaste rapport som släpptes under förmiddagen har statsskulderna som andel av BNP det senaste året ökat med en procentenhet i eurozonen och två procentenheter i EU. Den svenska statsskulden ökade med hela 4,4 procentenheter.
Trots att Europeiska centralbanken under året hann trycka motsvarande över en biljon kronor i nya euro för att stimulera ekonomin, har alltså statsskulderna fortsatt att öka mellan första kvartalen 2014 och 2015 – och så dessutom i en snabbare takt.
Pengatryckandet kan ses som en slags valutaskatt, eftersom det ökade utbudet gör att valutan tappar i värde. ”Skatten” har gått till att köpa statsobligationer för att hålla nere kostnaderna för euroländernas statsskulder, samtidigt som köpen frigör kapital som kommer finansmarknaderna till godo.
Men insatserna har alltså inte hjälpt och mest alarmerande är de aktuella siffrorna för Frankrike, Finland, Spanien, Kroatien, Slovenien, Cypern, Österrike och Italien. Eftersom samtliga dessa länder har en statsskuld som är högre än 60 procent av BNP, samt uppvisade årliga underskott på mer än tre procent av BNP, uppfyller inget av dessa länder längre något av Stabilitets- och tillväxtpaktens bestämmelser, som är en förutsättning för att få delta i eurosamarbetet.
För Sveriges del ökade statsskulden med motsvarande 4,4 procent av BNP.
Bilden är samtidigt blandad; 12 av de 28 EU-medlemsländerna har lyckats minska sina statsskulder under det gångna året. Allra mest, 5,5 procentenheter, minskade statsskulden i Grekland, men enligt Business Spectator är detta mest att betrakta som en bokföringsteknisk effekt.
Bortsett från Grekland har statsskulden minskat i särklass mest i Ungern, 4,7 procentenheter, följt av Lettland, Portugal, Slovakien och Tjeckien. 10 av de 11 länder (exklusive Grekland) som minskade sin statsskuld ligger i Central- eller Östeuropa.
Skärmdump eurostat