Under de senaste åren har rapporterna om grymhet och våld mot djur duggat tätt. Kött som är preparerat med metallbitar eller gifter som läggs ut för att skada hundar och katter. Änder som eldas upp levande eller halshuggs. Dessa är bara två exempel av många. Inte ens när våra fyrfota vänner rör sig utomhus med sina människor går de säkra. Varken husdjur eller människor. Carl-Eric Cedvander som närapå dog när han försvarade sin hund Barney mot ett oprovocerat angrepp från ett gäng invandrarungdomar, är ett exempel. 23-åriga Sara Illum Lund-Jensen och hennes hund Kejser som misshandlades och stenades av fyra unga män med somaliskt ursprung, ett annat.

Våld mot djur är tyvärr inget nytt fenomen i sig. Det är den utstuderade ondskan och råheten med vilken brotten begås som är annorlunda. Förr var det mest fråga om hundar som for illa av att bo med en alkoholiserad, eller annan slags missbrukande, ägare. Kattungar som dränktes i sjön, sommarkatter som övergavs när hösten närmade sig eller empatilösa unga killar som plågade det djur som hade olyckan att korsa deras väg. Den här sortens utstuderade och omfattande ondskefulla inslag som går ut på att sätta skräck i hela områden är en annan sak.

Att angripa sina medmänniskor med besinningslöst våld enbart för att de är ute och promenerar med sina hundar, som vore det en sport för uttråkade killgäng, är en ny och sjukare nivå av sadism. Delvis drunknar denna nya brottslighet mot husdjuren i nyhetsflödet när hela samhället på sistone tycks ha exploderat i ett inferno av brinnande bilar, dödsskjutningar, hot och våld mot sjukhuspersonal, steningar av polisbilar, gängvåldtäkter och utländska tiggare utanför snart sagt varenda mataffär. Det kan kännas nästan lite löjligt att ägna energi åt djurens utsatthet när gamla tvingas välja mellan att betala hyran eller att äta mat, cancersjuka hinner dö i väntan på strålbehandling och svenska hemlösa sviks av en överbelastad socialtjänst samtidigt som de kämpar för sin överlevnad i hård konkurrens från utifrån kommande tiggare.

Det kan verka löjligt, men det är det inte. Det är en viktig och allvarlig form av brottslighet. Både direkt och indirekt. Djur är levande och kännande varelser som har både juridisk och moralisk rätt att behandlas med varsamhet, omtanke och respekt för både sina artspecifika och individuella behov. Våld mot djur är också sedan länge känt som en indikator på potentiella störda personligheter. Psykologiska studier visar att människor som har psykopatiska, narcisstiska och sadistiska drag oftare än andra har utövat våld mot djur innan de har gått vidare till att ge sig på sina medmänniskor.

Ju äldre ett barn är när det ägnar sig åt återkommande angrepp mot djur, desto större anledning finns det till oro. Att vi numera har hela gäng med minderåriga killar som hotar och våldför sig på människor som går ut med sina hundar borde oroa många fler än bara hundägarna själva. Landets kvinnojourer har larmat förut om den starka kopplingen mellan djurmisshandel och våld i nära relationer. En extremt obehaglig berättelse handlade om en pappa som köpte hamstrar till dottern som älskade sådana gnagare. Sedan dödade han dotterns älskade husdjur varje gång hon gjorde motstånd när han ville våldta henne.

Ju mer våld vi ser i samhället mot såväl vilda som tama djur, desto oroligare borde vi således bli. Ett samhälles grad av civilisation avgörs av hur de svagaste och mest utsatta behandlas. Att djuren i Sverige utsätts för ökade nivåer att grymhet är ett illavarslande tecken på att samhället har förråats och att någonting har gått sönder på djupet. En skarpare lagstiftning mot vanvård och djurmisshandel är en insats som behövs. Mer utbildning och riktade insatser omkring problematiken och kopplingen mellan våld mot djur och våld mot människor är också viktigt.

En bra start kan vara att lyssna till Riksförbundet VOOV – Veterinär Omtanke Om Våldsutsatta, som har arbetat med just dessa frågor sedan föreningen startades 2009 av veterinärer och veterinärstudenter med syfte att underlätta för våldsutsatta personer att ta sig ur en våldsrelation genom att ta hand om deras husdjur tillfälligt. Arbeta med dem och andra ideella krafter för att värna djuren. För både deras och oss människors skull.

Nasrin Sjögren