Den tröga ekonomin har fått centralbankerna att sänka räntorna och pumpa ut nya krediter på finansmarknaden. Som en konsekvens rusar nu den svenska börsen och fastighetsmarknaden.
– Det är en av de häftigare uppgångar jag upplevt, och det på redan höga nivåer. Och det är absolut inte enbart förankrat i några vinster, säger Peter Malmqvist, aktieanalytiker och tidigare ekonomijournalist, till Affärsvärlden.
Bakom uppgångarna ligger ett stort utbud på pengar samt extremt låga räntor för den som vill låna för att investera. En situation uppkommen genom att Riksbanken och andra länders centralbanker, ägnar sig åt att trycka nya pengar i oöverträffad takt, samtidigt som styrräntorna har sänkts till närmre noll eller till och med minus som i Sverige.
Centralbankernas förhoppning är att få fart på konsumtionen och därmed driva upp priserna på varor och tjänster, men eftersom de instrument man använder framförallt ökar utbudet av pengar på finansmarknaden och fastighetsmarknaden, blir konsekvensen i första hand att priserna på spekulationstillgångar går upp.
– Alla överhettningssignaler blinkar överallt, säger Peter Malmqvist.
Det samlade värdet av Sveriges börsnoterade bolag har ökat med över 30 procent bara sedan i höstas, trots att inget fundamentalt har förändrats nämnvärt i näringslivet. Och nu värderas de svenska börsbolagen historiskt mycket högt.
– Sammantaget försätter det här folk i en stressituation som pressar in pengar på börsen, ofta oerfaret kapital, säger Malmqvist.
Allt fler analytiker talar nu om en tillgångsbubbla på den svenska bostadsmarknaden, men även om så vore fallet så är det möjligt att bubblan kan komma att pumpas upp ytterligare ett tag till eftersom Riksbanken lär behöva fortsätta sänka räntan samt trycka nya, och sannolikt större kvantiteter, pengar framöver, i syfte att närma sig det till synes allt mer avlägsna inflationsmålet.