Kristna är orena och får inte dricka samma vatten som muslimer. Det var vad en pakistansk kvinna fick höra. Hon försvarade sig mot anklagelserna – och dömdes till döden för hädelse.

Pakistans oförsonliga och stenhårda blasfemilagar har flera gånger orsakat internationella proteststormar och fördömanden. Nu har ett nytt fall skapat rubriker världen över, skriver Daily Mail.
I veckan som gick förlorade 46-åriga Asia Bibi när hennes överklagande togs upp i domstol. Den tidigare domen står fast: hon ska avrättas genom hängning.

Från hela världen har röster höjts för hennes sak; människorättsorganisationer som Amnesty International och Human Rights Watch har försökt skapa opinion och hävdar att landets blasfemilagar är synonyma med religiös förföljelse och att de mer och mer numera utnyttjas, inte bara av religiösa extremister utan även av helt vanliga pakistanier för att göra upp personliga konflikter.

Den förre påven, Benedikt XVI, vädjade offentligt för att Asia Bibi skulle visas förbarmande och krävde att respekt för den mänskliga värdigheten och allas grundläggande rättigheter ska visas alla som befinner sig i en liknande situation. Och olika online-petitioner samlade över 400 000 namnunderskrifter från människor i över 100 länder. Men hittills har alla reaktioner varit resultatlösa.

Händelsen, som ledde fram till dödsdomen, inträffade 2009 då Asia Bibi arbetade som bärplockare. Hon blev törstig och drack vatten från en brunn – något som utlöste våldsamma protester från de övriga kvinnliga arbetarna. Brunnen tillhörde muslimska kvinnor och Asia Bibi fick veta att hon var förbjuden att dricka. Eftersom hon är kristen betraktas hon nämligen som oren.

I boken ”Blasphemy” (Hädelse. Red.) som utkom i fjol, skriver den dödsdömda kvinnan om händelsen som ledde fram till domen:
− Jag drack vatten från en brunn som tillhörde muslimska kvinnor och använde ”deras” mugg, mitt på dagen i brännande hetta.
− Jag, Asia Bibi, är dömd till döden för att jag var törstig. Jag är i fängelse därför att jag använde samma mugg som dessa muslimska kvinnor, därför att vatten som serveras av en kristen kvinna ansågs av mina dumma medplockerskor orent.

Ett gräl utbröt kvinnorna emellan. Några timmar senare gick en av de muslimska kvinnorna till en religiös ledare och anklagade fembarnsmamman Asia Bibi för att under dispyten ha uttalat sig nedsättande om profeten Mohammed.
Anklagelserna ledde till att en rasande mobb dök upp i Asia Bibis hem där de brutalt misshandlade henne och några familjemedlemmar.
Senare arresterades hon, anklagades för blasfemi och dömdes alltså till sist till döden. Hela hennes familj hotades till livet och tvingades att fly och gå under jorden.

Fallet Asia Bibi blev en världsnyhet efter att två framstående politiker, som försökte hjälpa henne, mördades – den ene av sin egen livvakt. Men mördaren höjdes till skyarna; handfängsel och annat var det inte tal om. I stället formligen dränkte advokaterna honom i rosenblad när han dök upp till rättegången. Domaren som dömde honom skyldig till mord tvingades däremot att fly från Pakistan.

Någon definition av vad ”blasfemi” egentligen innebär finns inte i lagen, och skräcken för att begå nya ”brott” gör att den anklagade i rätten ofta tiger om bevis. Och den som vittnar falskt kan göra det utan risk för straff.

Inte sällan lynchas blasfemianklagade på fläcken. Blir det i stället arrestering drar både polis och domstolar ofta ut på rättegången i åratal – precis som i Asia Bibis fall. Enligt Daily Mail beror dessa förhalningar på att myndighetspersoner är rädda för att bli fysiskt attackerade om de friger någon som de menar felaktigt har anklagas för hädelse.

Pakistan införde ett de facto moratorium mot dödsstraff – innebärande att domar om dödstraff inte verkställs – 2008 och sedan dess har bara en människa avrättats. Men i år har antalet anklagelser för blasfemi slagit rekord och våldet mot anklagade har ökat kraftigt.