De 45-åriga tvillingbröderna var inte sjuka. Men de var döva sedan födseln och riskerade att bli blinda. Tanken på att hamna på institution och aldrig mer kunna se varandra var så outhärdlig att de ansågs kvalificerade för dödshjälp.
Händelsen som utspelade sig i Belgien kort före jul 2012 väckte stor internationell uppmärksamhet, men Alex Scahdenberg, ordförande i Euthanasia Prevention Coalition, en organisation som arbetar mot dödshjälp med säte i Kanada, blev ändå inte förvånad:
– Det är uppenbart att det som sker i Belgien är en logisk konsekvens av legaliserad dödshjälp, är hans kommentar i Life Site News på nätet, lifesitenews.com.
Och han tecknar ett mycket obehagligt framtidsscenario: anses det nu vara OK att ta livet av en grupp människor i samhället genom att ge dödshjälp, är det bara en tidsfråga innan en annan grupp ses lika kvalificerad för eutanasi, menar han.
Belgien var land nummer två i världen efter grannen Nederländerna att legalisera dödshjälp 2002. Enligt den belgiska lagstiftningen har eutanasi har hittills bara varit tillåten för patienter över 18 år som lider av en sjukdom som orsakar konstant och outhärdlig fysisk eller psykisk smärta. Dessutom heter det att personen ifråga ska vara kapabel att ge sitt samtycke.
De döva tvillingarna, skomakarna Marc och Eddy Verbessem, hade av läkare fått veta att de inom en snar framtid skulle bli blinda. Bröderna, som hade bott tillsammans i hela deras vuxna liv och som bara kunde kommunicera med varandra, blev skräckslagna inför utsikten att hamna på en institution och menade att de inte längre hade något att leva för. Döden var deras enda utväg.
En läkare i hemstaden Putte vägrade att ge männen dödshjälp då blindhet, enligt hans uppfattning, inte är vad som i lagstiftningen menas med ”outhärdligt lidande”. Men på universitetssjukhuset i Bryssel mötte de en annan förståelse och en läkare gav tvillingarna en dödande injektion.
Under lång tid har kritiska röster höjts för att en legalisering av eutanasi oundvikligen kommer att leda till missbruk liksom att synen på under vilka omständigheter dödshjälp kan ges gradvis kommer att vidgas. Wesley Smith, amerikansk bioetiker, och som i 20 år har ägnat sig åt frågan om eutanasi, ser tvillingbröderna som ett tydligt exempel på att farhågorna nu infrias.
– När dödande väl en gång har setts som svaret på mänskligt lidande, blir ordets innebörd mycket tänjbart och de grupper som man anser kunna dödas kommer hela tiden att utvidgas, säger han till lifesitenews.
Men fallet med tvillingarna är inte det enda som på senare år fått debatten om dödshjälp att rasa också långt utanför Belgiens gränser. Hösten 2013 valde den då 44-årige Nathan Verhelst att avsluta sitt liv. Nathan föddes som flicka, men bytte kön. Han hade i flera år fått hormonbehandlingar och genomgått ett antal operationer. De senare gav dock inte önskat resultat, och i en intervju i den belgiska tidningen Het Laatse Nieuws förklarade Nathan Verhelst att han äcklades av att se sig själv i spegeln; brösten motsvarade inte hans förväntningar och hans penis visade tecken på avstötning. Han såg sig själv som ett monster, det ville han inte vara – och hans lidande kvalificerade honom för dödshjälp.
Fallet Nathan Verhelst orsakade en kritikerstorm och från flera håll ifrågasattes rimligheten i att Nancy över huvudtaget hade fått genomgå könsbyte. Hon hade offentligt berättat hur hon, i hela sitt liv, hade misshandlats, hatats och föraktats av sin mor bara för att hon var en flicka. Dödsfallet fick inte modern att tänka om. Enligt den amerikanska evangelikala tidningen Christian Post var hennes lakoniska kommentar: ”hennes död stör mig inte”.
– När jag såg Nancy första gången krossades min dröm. Hon var så ful, fortsatte hon.
Men det är inte bara i Belgien som det blivit allt lättare att få avsluta livet med statens välsignelse. I fjol bedömdes blindhet för första gången vara skäl nog för dödshjälp och en 70-årig kvinna fick en dödande injektion efter att en läkare hade bedömt hennes lidande som ”outhärdligt”.
Kvinnan, som sedan födseln hade dålig syn, blev till slut blind, vilket fick henne att upprepade gånger försöka begå självmord. Hälsosamordnaren Lia Bruin beskrev i en holländsk tidning fallet med den 70-åriga kvinnan som ”exceptionellt” eftersom hon var ”besatt av renlighet” och därför inte kunde uthärda att inte längre kunna se eventuella fläckar på sina kläder.
Världen över ser motståndare till dödshjälp det som hänt i Belgien och Nederländerna som exempel på hur kriterierna för att få aktiv dödshjälp eller assisterade självmord hela tiden vidgas i de länder som har lagstiftat om att en människas liv får avslutas på detta sätt. Och de ser en reell fara i att också tämligen banala skäl kommer att vara tillräckliga inom en snar framtid. Fallet med den 70-åriga kvinnan betecknas av pro-lifeanhängare som ”medicinsk vårdslöshet” eftersom läkarna gav sig för kvinnans dödslängtan när de i stället borde ha hjälpt henne med att hantera de psykiska problemen.