Verklighetens Sverige motsvarar inte förväntningarna. Långa handläggningstider, svårt att få familjeåterförening och minskade chanser att få asyl. Det är några av skälen till att allt fler asylanter åker hem igen.
Det är inte bara Danmark som minskar i popularitet bland asylansökare. Sedan årsskiftet har 279 personer, vilket Samtiden har skrivit om i tidigare publicerad artikel, kommit på andra tankar, återtagit sina ansökningar och återvänt till de länder som de menat sig ha haft anledning att fly ifrån.
I Sverige är läget det samma. Allt fler begär att få dra tillbaka sin ansökan samtidigt som antalet asylansökande som kommer till Sverige kraftigt minskar som en följd av de gränskontroller som infördes den 4 januari i år. När det gäller till exempel gäller Irak går strömmen av flyktingar och migranter nu i motsatt riktning: sedan årets början och fram till och med april har 1 243 irakier ansökt som asyl i Sverige, medan 1 366 har återtagit sin ansökan, rapporterar Sydsvenskan.
Migrationsverkets Kristina Rännar säger till tidningen att anledningarna till det ökande antalet hemvändande irakier sannolikt är att många har tröttnat på att handläggningstiden drar ut på tiden, att Sverige inte har motsvarat förväntningarna och att chansen till att få uppehållstillstånd numera inte är stor. Och här talar verkets egna siffror sitt tydliga språk: av de 4 109 ansökningar som lämnats in av irakier i år, är det bara 262 som har fått grönt ljus. En annan förklaring till att återvändarna blir allt fler är att det har blivit svårare att få familjeåterföreningar.
Afghaner är en annan stor återvändargrupp. Enligt statistik från Migrationsverket har afghanerna bara 18 procents chans att få stanna och de utsikterna gör att allt fler nu tar tillbaka sin ansökan om asyl. Hittills i år har 1 417 afghaner ansökt om asyl, medan 207 har ändrat sig. Också syrierna tycks se sig ha anledning till att tänka om: 2 554 personer har ansökt om asyl och 207 har bestämt sig för att återvända hem.
I Danmark är antalet syrier som återtar sin ansökan för att i stället återvända till det krigshärjade landet betydligt färre − bara nio stycken. Men detta fick ändå Martin Henriksen, Dansk Folkeparti, och ordförande i Folketingets integrationsutskott, att reagera och konstatera att det är en indikation på att syrierna kanske då ändå inte är så förföljda som de har sagt sig vara.
Den som står i kö för det asylsamtal som är första steget innan själva behandlingen kan påbörjas, får bereda sig på en lång väntan, kanske ett helt år. Enligt Dagens Nyheter har nio av tio av de flyktingar och migranter som kom till Sverige sommaren 2015 ännu inte kommit så långt som till detta inledande samtal.