Den vänstervänliga lärarkåren tillhör samhällsutvecklingens förlorare när kommunerna får sämre ekonomi och skolor i utanförskapsområden dras ned i ett kaos av social problematik. Och trots all sin politiska korrekthet är lärarna i allmänhet inte benägna att vilja arbeta särskilt länge i skolor med många nyanlända elever.
I samband med valet 2014 fick jag reda på att en viss lågstadielärare talade illa om Sverigedemokraterna på lektionstid. Jag tog kontakt med vederbörande, som via email helt öppet erkände att hon hade uttryckt sig negativt om partiet inför eleverna, som då var 8-9 år gamla. Jag vet att detta inte är unikt, det finns inom lärarkåren en vänstervridning i allmänhet och en anti-SD-kultur i synnerhet.
Enligt en uppsats av Olof Yrlid på Göteborgs universitet, baserad på en enkät från 2014, sympatiserade nästan hälften av 360 svarande gymnasielärare med Vänsterpartiet eller Miljöpartiet. Inte ens en procent uppgav Sverigedemokraterna som bästa parti. En undersökning från Orvesto Konsument (också från 2014, citerad av Lärarnas tidning) visar en liknande tendens. Nästan tre år har gått sedan dess och opinionen har förändrats, men lärarkåren kan inte ha gått från vänster till höger på så kort tid.
Det är givetvis tillåtet att ha politiska åsikter privat och många lärare hanterar att förhålla sig partipolitiskt neutrala inför sina elever på ett bra sätt, men långtifrån alla. Särskilt allvarligt är detta när det gäller samhällsorienterande undervisning och enligt undersökningen från Göteborg ovan var vänstervridningen ännu större bland just SO-lärare.
För vänstern är det en enorm framgång att man så att säga har lärarna på sin sida, en framgång som endast överträffas av att man totalt lyckats korrumpera större delen av journalistkåren. Elever påverkas i unga år av sina lärare, vilket har en långsiktig effekt på hela väljaropinionen.
Läroplanen är dock tydlig, den säger att ”alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen”.
Jag vet att många föräldrar upplever ett dilemma inför lärare som agerar partipolitiskt i sin profession. Det är nämligen inte alla som vill skylta med sina partisympatier i kontakter med skolan och vi har ju självklart valhemlighet. Jag skulle ändå rekommendera föräldrar att inte backa undan från en sansad dialog med läraren om han eller hon tar ställning i kontroversiella frågor i klassrummet eller distribuerar tendentiöst material utan att balansera bilden.
Många lärare lever nämligen i en bubbla.
De har mycket stereotypa föreställningar om vilka som inte delar deras åsikter och blir väldigt förvånade när helt vanliga föräldrar vågar ifrågasätta deras politiska agenda. De kommer, i normala fall, inte att ta strid om att få bedriva propaganda i klassrummet.
Många lärare vinklar undervisningen till SD:s nackdel som en sorts solidaritetsgest gentemot utlandsfödda elever, troligen omedvetna att många utländska föräldrar själva röstar på SD. Jag anser för övrigt att utlandsfödda elever i så kallade utanförskapsområden, särskilt flickor, är en grupp som ligger ganska illa till vid fortsatt massmigration och islamisering.
Önskar jag mig istället SD-vänliga lärare i klassrummet? Svaret är nej, jag vill ha kompetenta och professionella lärare, som lämnar sina politiska åsikter hemma när de går till jobbet och gör vad de kan för att elever ska utvecklas till självständigt tänkande individer. Och självklart är det precis lika illa att tala illa om andra partier.
En intressant aspekt av detta är att den vänstervänliga lärarkåren i realiteten ägnar sig åt ett sorts självskadebeteende. Lärarna tillhör nämligen samhällsutvecklingens förlorare när kommunerna får dålig ekonomi och skolor i utanförskapsområden dras ned i ett kaos av social problematik. Och trots all sin politiska korrekthet är lärarna i allmänhet inte benägna att vilja arbeta särskilt länge i skolor med många nyanlända elever.
Jag vet ju ett och annat om SD:s skolpolitik, som prioriterar lärarnas löneutveckling och arbetsmiljö mycket högt. Det vore ju smart, kan man tycka, att inte sabotera detta arbete.