SKOLAN. När Pisaresultatet presenterades för tre år sedan fick Skolsverige en chock och de dåliga resultaten har dragits fram i nästan varenda skoldebatt sedan dess. Idag var det dags att presentera resultatet för 2015 års undersökning. Nu drar ansvariga en lättnandes suck över att den branta nedgången vänt och inte fortsatt ner i djupet. Men den är ändå långt ifrån det resultat som svensk skola presterade år 2000. Pisa lyfter också fram de stora klyftorna mellan grupper och de svåra utmaningar Sverige står inför med den stora mängden invandrarelever.

På presskonferensen säger Skolverkets vikarierande generaldirektör Mikael Halápi att Pisaresultaten visar på ett trendbrott inom svensk skola men att det är för tidigt att säga om detta är början på en uppåtgående trend.

– Vi får inte slå oss till ro med resultaten vi sett idag, säger han och poängterar att vi fortfarande inte är på samma nivåer som när mätningarna startade år 2000.

Anna Ekström, ny gymnasie- och kunskapslyftsminister, tweetar glatt: ”Stor glädje över rejält höjda kunskaper, stark oro över otäckt ökande klyftor. Vår skola ska vara en jämlik kunskapsskola!”

Ett av svaren hon får är: ”Flera positiva siffror. Men om SV ska vara en kunskapsnation duger det inte att vi harvar runt OECD-snittet.”

Inte heller Liberalernas partiledare, tidigare utbildningsminister Jan Björklund är nöjd.  

 – Att det vänder uppåt är naturligtvis väldigt välkommet, men det är fortfarande på nivåer som jag menar vi inte kan vara nöjda med. Sverige ska upp till tio i topp i världen när det gäller kunskapsresultat och vi är långt därifrån, säger han till nyhetsbyrån TT. 

Svensk skola mår inte bra
Än syns inte fullt ut spåren av alla de asylsökande som har kom till Sverige, med puckeln på 163 000 personer under 2015. Inte heller den stora våg av anhöriginvandrare, mer än 300 000, som Migrationsverket räknar med ska komma de närmaste fyra åren. Arabiska är redan det näst största språket i Sverige idag. Nästan dagligen kommer rapporter om att svensk skola inte mår bra. Samtiden har bland annat skrivit om skolor i Skåne som fick stänga för en tid sedan. Anledningen var hot, våld och religiösa shariapoliser i lågstadieåldern, som exempelvis tyckte att en flicka inte var tillräckligt muslimsk. Pisa mäter kunskapsnivå, men utan en fungerande skola blir det svårt att lära sig någonting.

 

Klyftan växer mellan grupper

I Pisaundersökningen sammanfattas Sveriges prestation med att ”efter år av nedgångar visar Sverige nu förbättringar. Studenter har förbättrats signifikant i matematik och läsförståelse, och en nedåtgående trend har vänts i naturkunskap.” I alla tre ämnen ligger Sverige nu över snittet i OECD-länderna. Men klyftan mellan de bäst presterande och sämst presterande eleverna har ökat under det senaste decenniet och är nu vidare än för genomsnittet i OECD.

Svår utmaning med invandrarelever

Sverige står inför en svår utmaning med invandrarelever, enligt rapporten. Andelen invandrarelever i Sverige (första och andragenerationen) växer, och prestationsgapet mellan invandrarelever och infödda i naturkunskap är större än genomsnittet bland OECD-länderna, skriver man. Elever med invandrarbakgrund (första och andra generationen) får 70 procent lägre poäng i naturvetenskap än infödda, innan man tagit hänsyn till socioekonomiska skillnader.

 

Fristående skolor bättre

Elever i fristående skolor presterar i snitt 17 poäng bättre än elever i kommunala skolor. Men tar man hänsyn till att friskolors elever bland annat har gynnsammare socioekonomisk bakgrund och färre elever födda utomlands är det ingen skillnad mellan fristående och kommunala skolor. Andelen 15-åringar som har skrivit in sig i privatskolor har mer än fördubblats sedan 2008, från 8 procent till 18 procent 2015. Efter att ha tagit hänsyn till socioekonomisk profil på eleverna i dessa skolor, visade sig elever i statliga skolor ha bättre resultat än i de privata, enligt Pisarapporten.

FAKTA Pisamätningen i korthet:

Pisa har genomförts i 72 länder eller regioner, inklusive alla OECD-länder. I mätningen har 5 500 svenska 15-åringar, födda 1999, deltagit. Totalt har 540 000 elever från 72 olika länder eller regioner varit med i undersökningen.

Läsförståelse. Eleverna presterar i snitt 500 poäng. Det är en förbättring med 17 poäng jämfört med PISA 2012. Sveriges resultat är högre än OECD-genomsnittet.
Matematik. Eleverna presterar i snitt 494 poäng. Det är en förbättring med 16 poäng jämfört med PISA 2012. Sveriges resultat ligger på OECD-genomsnittet.
Naturvetenskap. Eleverna presterar i snitt 493 poäng. Det är en uppmätt förbättring med 9 poäng sedan PISA 2012 men uppgången är inte statistiskt säkerställd. Sveriges resultat ligger på OECD-genomsnittet.
Källa: Skolverket.

Diagrammen nedan: Läsförståelse, matematik och naturkunskap. Svart linje är OECD:s snitt, blått är Sveriges prestation.

pisa-la%cc%88sfo%cc%88rsta%cc%8aelse-2016-12-06-14-25-24

pisa-matte

pisa-naturvetenskap