Centerledarens uttalande i helgen kan inte tolkas på annat sätt än att en röst på C i praktiken är en röst för att Löfven ska få fortsätta som statsminister även efter valet 2018.
Taktiserandet kring hur de gamla partierna ska förhålla sig till Sverigedemokraterna blir allt snårigare och krampaktigare. Centerledaren verkar beredd att ge upp makten ännu mer än vad Fredrik Reinfeldt var, för att slippa samtala med ett av riksdagens största partier.
I helgen attackerar centerledaren Annie Lööf sin statsministerkandidat Anna Kinberg Batra och kräver att hon ”behöver vara tydlig” med hur moderaterna ser på regeringsfrågan.
Men Lööfs egen hållning är minst sagt snårig. Hon säger att ”Centerpartiet inte kommer att sitta i en regering med aktivt stöd av SD”. DN tvingas förklara: ”med aktivt stöd menar Annie Lööf alla lösningar som innebär beroende av Sverigedemokraterna”.
Men beroende av Sverigedemokraterna blir alla regeringsalternativ som inte når egen majoritet. Om allianspartierna blir större än de rödgröna räcker det med passivt stöd från SD, dvs att SD i riksdagen lägger ner sina röster i valet av statsminister. Men eftersom detta passiva stöd krävs, är alliansen i beroendeställning av att SD.
Om DN tolkar Lööf rätt, betyder det att hon inte heller kan accepterar passivt stöd, det som Fredrik Reinfeldt var beredd att göra.
En besvärad Lööf säger till DN: ”Jag tycker att det är synd att debatten handlar om det politiska spelet. Jag har respekt för det, men det blir ett demokratiskt ekorrhjul som man aldrig kommer ur.”
Men det är ju hon själv som väljer att springa allt fortare i ekorrhjulet genom att göra allt mer märkliga uttalanden där nej till aktivt stöd från SD egentligen betyder nej till passivt stöd.
Ett skäl till varför hon är så otydlig kan vara en vilja att dölja det mycket höga priset för en hårdnackad attityd mot Sverigedemokraterna. Det Lööf i klartext säger är att hon lämnar walk over om regeringsmakten i det fall att allianspartierna inte får egen majoritet. Och eftersom absolut ingenting tyder på att det skulle vara möjligt för de fyra partierna att öka från 38-40 procent upp till 50 procent, betyder en röst på Centerpartiet att man röstar för en fortsättning för Löfvenregeringen.
Stefan Löfven är tydlig. Han tänker regera vidare hur litet folkligt stöd han än får i nästa riksdagsval. Han vet att de borgerliga, med all sannolikhet, bara kan fälla honom om de gör det tillsammans med Sverigedemokraterna. Annie Lööf springer rakt i hans fälla och tänker göra precis så som Löfven hoppas, blockera möjligheterna att byta regering genom halsstarriga och nervösa löften om att inte göra sig beroende av SD.
Frågan som borde ställas till Annie Lööf och andra som inte vill använda en betydande icke-socialistiska majoritet i riksdagen för att tillsätta en icke-socialistisk regering, är varför man abdikerar från makten och låter socialister styra landet i strid mot folkviljan.
Dick Erixon
2016-09-26