Det rödgrönrosa styret i Stockholms stad verkar totalt ointresserade av tryggheten i våra skolor, skriver Maggi Haglund och Madeleine E Nilsson från SD Stockholms stad.

Stockholms stads skolborgarråd Olle Burell (S) hävdar att han ”kan garantera att Stockholms skolor gör allt för att upprätthålla disciplin, ordning och reda och en god arbetsmiljö. Det jag känner oro för är de stämningar som Martin Westmont (SD) och andra försöker piska upp”. I brist på kunskap fortsätter Burell tala om SD i nedsättande ordalag, med benämningar som inte hör hemma i en politisk debatt. Det farliga här är inte att ha en sverigedemokrat till granne utan politiker som blundar för de utmaningar som följer i etableringen av 4 200 asylsökande ensamkommande barn.

En förutsättning för bra skolgång är att alla överens om de beslut som tas. Vi vet att många föräldrar är djupt oroade för sina barns trygghet. När ängsliga föräldrar i Haninge kommun fick veta att ett nytt boende för 32 så kallade ensamkommande barn skulle byggas i Vendelsömalmskolan bröt fullständigt kaos ut. Av naturliga skäl protesterade föräldrarna eftersom de är medvetna om att det finns brister i arbetet med trygghet. Alla barn har rätt till trygghet och att mötas med respekt. Ytterst handlar det om att kommunen ska erbjuda god undervisning i en lugn och säker skolmiljö. Vi kan inte offra barn på något politiskt altare.

Det är uppenbart att det krävs stora insatser för att skolorna ska fungera. Ansvaret för skolorna ligger på Stockholms kommun och de måste göra sitt yttersta för att samarbetet mellan olika berörda parter i närsamhället fungerar. Kommunen i allmänhet och Burell i synnerhet bör också göra sig medvetna om att dessa barn har andra kulturella erfarenheter och att den svenska skolan bygger på andra regler än vad de tidigare erfarit. Vår uppmaning till Olle Burell är att ta initiativet till att på allvar diskutera det här och lämna sina ideologiska skygglappar därhän.

Vidare kräver nyanlända ensamkommande barn omfattande resurser som på sikt kan påverka barn som redan går på skolorna. Här vill vi särskilt betona de rapporter om lärarbrist som duggar tätt samtidigt som legitimationsreformen kräver att endast legitimerade lärare får sätta betyg. Det kommer tvinga fram kreativa lösningar om inte den obehöriga personalen ska öka. Bland annat har förslag om att låta nyanlända vuxna gå praktik i skolorna under en tvåårsperiod och att det sedan ska ge lärarbehörighet, tagits upp. Ett förslag som enligt oss, borde kastas i papperskorgen direkt. Nyanlända vuxna kan inte bara hoppa in och agera lärare, utan även här måste godtagbara kunskaper inom pedagogik och grundläggande skolämnen gälla. Det är helt enkelt en alldeles för grov alternativ lösning som kommer kräva att behöriga lärare blir coacher åt dem samtidigt som de ansvarar för ett stort antal nyanlända elever.

En annan viktig fråga, oavsett Burells inställning, är åldersbedömning. Det kommer uppstå problem om vuxna som utger sig för att vara barn blir en del av klasserna i allmänhet och i skolmiljön i synnerhet. Om inte ansvar tas i den här frågan kommer det förhindra skapandet av en god och säker skolmiljö för de som faktiskt är barn.

Maggi Haglund, ledamot för SD i Stockholms stadshus samt t.f. vice ordförande i Distriktsstyrelsen SD Stockholms stad
Madeleine E Nilsson, SD Södermalm-Enskede-Årsta